Jag behövde få gnälla av mig lite i tidigare inlägg.. nu känns det bättre. Jag behöver få vara för mig själv nån gång ibland annars blir jag lätt gnällig och nere. Det behövs inga långa stunder utan kan räcka med en promenad eller bara att få sitta ner och läsa en tidning i tystnad en stund. Nu har jag fått den tiden. Jag vet inte om Hjalmar är mer intensiv än andra tvååringar, men energirik är han i alla fall. Jag känner att jag inte alltid räcker till. Tyvärr hamnar lätt Patrik längre ner på prioriteringslistan och vi går liksom bara om varandra, pratar bara om vilken mat vi ska äta eller vem som ska ha ny blöja. Och så saknar jag våra andra samtal. Den här veckan har flutit på bättre då Hjalmar har varit sina 15 timmar på dagis. Engla blev mycket gladare efter lite kvalitetstid med mamma. Jag fick sitta själv och dricka kaffe i total tystnad. Jag hann sova nån extra timme. Jag hann städa undan julgardiner och sätta upp nya. Jag kom helt enkelt ikapp lite mer. Så nu känns det bara mysigt att ha båda hemma i morgon!