I går söndag blev vår lillfis 2 månader. Hon har inte haft några fler andningsproblem däremot så har både hon och Hjalmar dragit på sig förkylning så jag är lite orolig att det ska störa andningen för henne. Försöker att inte oroa mig men det är svårt. Har haft svårt att somna då hon hostar om nätterna.

För övrigt är har vi nu haft flera mysiga lugna kvällar med en glad tjej. Hon gråter inte lika mycket längre och det påverkar verkligen stämningen här hemma till det bättre.

I går kväll höll Engla på att skrämma livet ur oss! Vi satt i lugn och ro och kikade på Idol medan hon sov sött i fotöljen intill oss. Helt plötligt ger hon ifrån sig ett konstigt ljud, som att hon hade svalt fel eller nåt. Jag tänkte att hon satt kräka i halsen, för det händer ju lite då och då att hon kräks.. men hon fortsatte att låta konstigt och mellan lätena så verkade hon inte få nån luft. Jag ryckte upp henne och la henne över knäet och klappade henne i ryggen. Hon verkade sova djupt för hon var helt slapp. Det blev inte bättre och vi försökte väcka henne men hon ville inte vakna. Jag var så jäkla rädd! Jag trodde hon skulle dö... Patrik ringde 112 och de skickade en ambulans. Medan vi väntade på ambulansen fortsatte vi att forsöka väcka henne och få henne att andas normalt igen. Patrik tryckte in fingret i hennes mun och tryckte ner tungan som han sa satt fast i gommen, efter det rapade hon och började andas normalt igen. När ambulansen kom så fick vi ändå följa med in till akuten så att en barnläkare kunde kolla på henne men hon verkade nu helt normal. Hon sov hela vägen in. Jag började slappna av lite när jag nu såg hur hon andades lugnt. När vi kom in till akuten så vaknade hon och var på ett strålande humör. Som att inget speciellt hade hänt.. Hon log och log mot doktorn och tittade nyfiket på alla bilder på väggen i barnrummet som vi hamnade i. Doktorerna hittade inga fel. Allt såg jättebra ut och troligen så var det så som jag trodde från början. En kräka som bråkade i halsen.. Vi fick åka hem efter någon timma och sedan har allt varit som vanligt igen. Men usch vad hon skrämde oss! Älskade lilla unge!

Ja nu var det verkligen länge sedan jag uppdaterade bloggen igen. Dagarna rinner i väg och oftast kikar jag lite snabbt igenom facebook på telefonen några gånger per dag så det blir inte mycket tid framför datorn. På kvällarna sitter jag oftast i soffan med bebis klistrad vid bröstet. Hon har inte varit så nöjd på kvällarna utan gråter mest mellan sex och elva. Än så länge så är det mest bara jag som kan lugna henne, Patrik försöker men hon skriker och skriker och så vill vi inte att hon ska väcka storebrorsan.

Under förmiddagarna däremot så sover hon mest och vaknar hon är hon på bra humör. Hon tindrar med ögonen och ler mot mig, gulliga unge!

Ja det är väl så här mitt liv ser ut nu... Amma, sova korta stunder, amma, se till att Hjalmar äter, klä på barn, byta blöjor, amma, bråka med Hjalmar som mest bara trotsar och skriker, diska, tvätta, amma, laga mat, se Robinsson eller Idol, amma... Inte så mycket spännande att berätta med andra ord!

Bjussar på lite bilder...