Tips och råd mottages mycket gärna!
Jag trodde liksom att de kunde sånt här... jag har inte varit så orolig eftersom jag hört att alla barn skulle ha det jobbigt innan de vant sig men nu blev jag ju riktigt orolig.
Jag tycker även att det känns skitjobbigt att höra om hur han är på dagis för det känns inte alls som den pojke som vi är vana vid här hemma. Visst han är mammig som attan (värre nu när han börjat på fsk) men jag har ändå uppfattat honom som självsäker, orädd och bestämd. Han älskar att vara ute med oss och då leker han själv med sin hink och spade eller nåt men på dagis tycker han tydligen inte om att vara ute, då vill han hålla handen med någon av personalen hela tiden. Innan han började höll han aldrig hand utan skulle klara sig själv trots att det var svårt att gå i vinterskor i början.
I dag när vi kom hem kändes han väldigt frustrerad och vi var ute och lekte lite först. När jag för 3:e gången fick hämta honom på grannens farstukvist där han skulle ta deras pojkes spade så fick jag nog och bar in honom... då blev han skogstokig och slängde sig på golvet i hallen och skrek argt så jag lät honom ligga och gick in. Då började han dunka huvudet i golvet så han fick märken i pannan. Jag gick dit och lyfte upp honom och lugnade honom lite, försökte få av overallen men då börjar det om och han dunkar huvudet i dörrposten så nu är hans panna en enda stor bula och lite sårig. Det är så hemskt att han vill skada sig själv sådär! Fruktansvärt att han ska vara så frustrerad. Jag vet inte vad jag ska göra. Han har gjort det förr oxå men inte lika mycket.
Jag önskar att vi hade kunnat spara fler föräldradagar så att han kunde få vara hemma längre. Han är ju så liten. Nu handlar det ju "bara" om 3x5 timmar/vecka men om jag får börja jobba hur fixar han det då?
Personalen kom med förslag om att han skulle vara eftermiddagar istället för mellan 9-14 som han är nu för då är det färre barn på avdelningen, men jag vet inte... det betyder ju att han får träffa sin pappa mindre ist. Patrik kommer ju hem strax efter 15, det skulle ju kännas konstigt att vi båda är hemma och Hjalmar måste vara på dagis. Jag trodde nog att personalen skulle vara vana vid sånt här och hade fler förslag på lösningar... Usch jag vet inte vad vi kan/ska göra.
Tips och råd mottages mycket gärna!
Hej Sara! Jag förstår att det känns jobbigt, det är aldrig roligt när barnen är ledsna! Vi har haft ett barn med liknande problem hos oss nu och vi började fundera på om han var hungrig (vi vet att han äter dåligt hemma) , så han har fått börja äta frukost hos oss (vår tid för "15-timmarsbarn" är 8-11 varje dag). Han äter bra hos oss och har blivit helt annorlunda och nu går det riktigt bra! Det tog lång tid innan vi kom på en lösning, men till slut så...Sen att han inte är likadan på fsk som hemma är inget ovanligt, det är stor skillnad att vara hemma med mamma och pappa och få all uppmärksamhet, än att dela den med alla andra barn. Jag hoppas verkligen att det löser sig för Er!!! Kram Ulrika (Sala hälsar)
Usch låter inge kul alls :( Tyvärr har jag inget råd att ge då jag ju är helt nybörjare när det gäller barn! Men jag har ju tänkt som dig att man tar för givet att dagispersonalen har koll på allt såntdär å är vana å kan komma med bra tips om det är nåt problem! Hoppas det ordnar upp sig för er!!
Kramar
kramar Du får ett mail av mig lite senare, men har ni hört med BVC om de har några råd att ge? Kram <3
Va tråkigt gumman!
tror det kan vara en fara i att "göra om" inskolningen - då får han ju ha er där igen och bli ännu mer ledsen när ni inte är det sedan & koppla ihop att hans ledsenhet gör så ni kommer dit...
Då måste det vara bättre att se om ni inte kan få börja lite tidigare el. senare som de föreslog. Har du nån annan rutin när han är hemma? sover tidigare, fikar eller nåt som gör att han är slöare/hängigare vid den tiden och därför inte orkar ha kul?
Viktigast av allt är dock att han inte får märka att ni är oroliga (svårt) utan att ni tycker att det är spännande för honom.
Jo, vinkar ni i nåt fönster? våra knoddisar är mycket gladare när vi sagt hej inne med en kram och hej och så har de gått till nån lek el. så har vi dröjt tills de påbörjat en lek & sen sagt hej...
hoppas det försvinner snart...kram
Hej gumman....detta är ju inte alls roligt. Det är med sorg man lämnar sitt barn varje dag när det enda man tar med sig hem är tårar och skrik i minnet. Men jag tycker ändå att du har fått många bra råd här av dina vänner. Se till att han får i sig bra med mat så han orkar och inte sjunker i blodsockret. Lägg i en extra banan eller annat han gillar i väskan. Ett snabbt "hejdå" är viktigt då det blir jobbigare för honom om ni drar ut på det och han kan få för sig att du kanske ska stanna/ ser på dig att det är jobbigt * Prata mkt om förskolan i posetiv bemärkelse hemma, ta reda på de andra barnens namn, prata om personalen, prata om vad de har gjort under tiden han varit där. Utelek,samlingar,fri lek, vad de har ätit mm....
Sen tänkte jag på att det kanske kan va bra att han har EN personal som han kan knyta sig till lite mer som han blir supertrygg med, istället för olika nästan varje dag. Prata med personalen om det går att ordna med deras tider och era tider så det är samma som tar emot varje dag åtminstone nu i början. RING OCH KOLLA efter en halvtimme/timme, det BRUKAR lugna ner sig efter en stund och då känns det bättre för dig oxå. Massa kramar igen=)
Hej gumman....detta är ju inte alls roligt. Det är med sorg man lämnar sitt barn varje dag när det enda man tar med sig hem är tårar och skrik i minnet. Men jag tycker ändå att du har fått många bra råd här av dina vänner. Se till att han får i sig bra med mat så han orkar och inte sjunker i blodsockret. Lägg i en extra banan eller annat han gillar i väskan. Ett snabbt "hejdå" är viktigt då det blir jobbigare för honom om ni drar ut på det och han kan få för sig att du kanske ska stanna/ ser på dig att det är jobbigt * Prata mkt om förskolan i posetiv bemärkelse hemma, ta reda på de andra barnens namn, prata om personalen, prata om vad de har gjort under tiden han varit där. Utelek,samlingar,fri lek, vad de har ätit mm....
Sen tänkte jag på att det kanske kan va bra att han har EN personal som han kan knyta sig till lite mer som han blir supertrygg med, istället för olika nästan varje dag. Prata med personalen om det går att ordna med deras tider och era tider så det är samma som tar emot varje dag åtminstone nu i början. RING OCH KOLLA efter en halvtimme/timme, det BRUKAR lugna ner sig efter en stund och då känns det bättre för dig oxå. Massa kramar igen=)
Hej gumman....detta är ju inte alls roligt. Det är med sorg man lämnar sitt barn varje dag när det enda man tar med sig hem är tårar och skrik i minnet. Men jag tycker ändå att du har fått många bra råd här av dina vänner. Se till att han får i sig bra med mat så han orkar och inte sjunker i blodsockret. Lägg i en extra banan eller annat han gillar i väskan. Ett snabbt "hejdå" är viktigt då det blir jobbigare för honom om ni drar ut på det och han kan få för sig att du kanske ska stanna/ ser på dig att det är jobbigt * Prata mkt om förskolan i posetiv bemärkelse hemma, ta reda på de andra barnens namn, prata om personalen, prata om vad de har gjort under tiden han varit där. Utelek,samlingar,fri lek, vad de har ätit mm....
Sen tänkte jag på att det kanske kan va bra att han har EN personal som han kan knyta sig till lite mer som han blir supertrygg med, istället för olika nästan varje dag. Prata med personalen om det går att ordna med deras tider och era tider så det är samma som tar emot varje dag åtminstone nu i början. RING OCH KOLLA efter en halvtimme/timme, det BRUKAR lugna ner sig efter en stund och då känns det bättre för dig oxå. Massa kramar igen=)
Uscha vad jobbigt.. Vilken avdelning går han på ? Hur tas han emot på morgonen ? Jag har jobbat endel på lite olika förskolor och sett hur det går till med inskolning och tiden alldeles efter inskolningen..Tyvärr måste jag säga att jag är enormt besviken på vissa ställen... Alla barn är olika och det tar olika lång tid för dem att bli trygga .. ibland behöver barnet få vara nära en fröken hela tiden just för att känna sig trygg.. Jag tycker att personalen ska anpassa sig efter barnet, vill Hjalmar sitta iknä/bli bure/hålla hande hela dagen så ska han få göra de. tillslut släpper detta och han kommer bli mer och mer trygg och självständig.. Om fröknarna inte "låter han bli trygg" på de sätt han vill kommer det bara ta längre tid... Det finns oftast minst 3 personal på varje avdelning och om det inte spelar roll för Hjalmar vilken av fröknarna han är med finns det tid för dom att vara med han.. Ibland räcker de med att sätta sig på golvet i rummet där barnet så de ser att man finns dör inärheten så de kan komma och få lite kärlek och trygghet för att sen leka vidare.. Hur gör dom på förskolan han går ? Får han hålla handen hela dagarna ? lägger dom honom om han blir trött innan lunchen ? KRAM!!!!!
Hej Sara!
Jag vet vad du pratar om har mycket erfarenhet av detta men jag håller med Zara man måste hitta på lösningar, funkar inte de ena så prova något nytt.Om han nu trivs med någon i personalen så låt han då få vara med henne tills han kan & vill vara med alla andra. Vi dagmammor är bäst i sånna här situationer då det bara är en man kan ty sig till & vi har en lugnare miljö & mindre grupp barn. Det kommer att lösa sig. Snart är det tvärtom att han gråter för han inte vill gå hem. Kram till er. ;)
Men vad hände!!?? Först funkade det inte alls att lämna ett meddelande och sen kom ALLA!! =) Ursäkta....
