Dagis och äppelmust
Dagarna rullar på och Hjalmar gör framsteg hela tiden. Han har ju blivit så stor vår lillkille. I går tog han några steg när Patrik och jag satt på golvet och fick honom att gå mellan oss. Han tycker att det är lite otäckt att gå utan stöd så vi ska väl inte stressa honom. Det kommer när det kommer... men det kommer nog inte dröja länge innan han springer omkring här hemma.
Jag håller vissa dagar på att bli galen av att gå hemma. Inte för att det inte är roligt att vara hemma med Hjalmar utan för att jag kan sakna vuxet sällskap. De flesta som jag träffade innan sommaren har ju antingen börjat jobba och Diana och Gabbe har ju flyttat. Skulle kunna åka till Indal och träffa Cathrin lite mer eller hälsa på Anna i Njurunda de dagar hon inte jobbar men jag har ju ingen bil! Blä! Nu vill jag inte ha några missförstånd. Alla dagar hemma är inte tråkiga. Många dagar njuter jag av att leka och mysa med min son! Så det så! ;)
Nu önskar jag att jag hade ett jobb att se fram emot att börja på. Trodde och hoppades på ICA där jag trivdes bra med att träffa mycket folk, ha bra arbetskompisar och så var det ju gångavstånd till jobbet. Men det verkar inte som att jag får nåt jobb där. Det känns ju skit.
Nu har vi iaf sökt förskoleplats till Hjalmar from februari 2010. Usch vad det kommer kännas konstigt och hemskt när det väl är dags att lämna honom där. Fast jag tror att han kommer gilla det, han älskar ju att träffa andra barn.
Japp, nytt ämne då. En massa äppelmust har jag gjort! Det blir ju så gott och enkelt är det! :) Här var första satsen på 9 liter och idag blir det lika mycket till klart! :)
Vår storkille!
Han är jätteduktig och tycker att det är roligt att borsta de små tänderna! Här hade han precis slutat blöda näsblod.. han slår sig hela tiden nu!!
Jag hann ju skriva mycket i dag! Han behövde visst sova länge. Nu är Patrik på väg hem från jobbet oxå och i kväll ska vi hämta Svante som vi ska vakta i några dagar. Då blir Hjalmar glad! :)
Läste inlägget tillsammans med Gabbe som sken som en sol när han såg bilderna på Hjalmar. Han saknar sin kompis! Stor kram till er!!!
vad fin han är skulle passa som nån reklambild på jobbet =)
vad roligt att du börjar blogga igen, jag brukar följa er på bloggen då du skriver, det är härligt att få uppleva eran vardag pussar o kramar fortsätt blogga du
susanne
Jag vet hur du känner det! Älskar att vara med Zmilla på dagarna men ujujuj vad man kan tråna efter en vuxet ansikte och ett förståndigt samtal ibland. "Mina mammor" har oxå börjat jobba så nu är det papporna som är hemma, blir inte riktigt lika ofta som man träffar dem=)Såååå synd att vi bor så långt ifrån varanndra, men du vet att du kan ringa om du har tråkigt nån dag=) Kram
ps. söta lilla Hjalmar börjar bli stor kille nu ju=)
