Ska se om jag kan få in lite liv här på bloggen igen, har varit dåligt med det.

Just nu känns allt rätt så tungt. För jäkligt faktiskt! Året började så bra med ett + på gravtestet den 1/1-06.... det var underbart, det som vi i fyra långa år väntat på var här och det skulle bli ett barn i augusti.

I går började jag blöda och fick åka in till sjukhuset på ultraljud... mitt i allt detta kan jag fortfarande vara glad över att vi fick se att graviditeten satt på rätt ställe  i livmodern denna gång. Senare började det värka, ont, ont, ont. Det kommer och går hela tiden, magvärken, annat med tomheten i mig den är konstant.

Stackars älskade P. har varit världens underbaraste som vanligt.... han tröstar och tar hand om mig fast att han är minst lika ledsen som mig. Han är en ängel och jag hoppas att jag alltid får lyckan att ha honom nära. OM det blir någon bebis i framtiden ska h*n få heta Mirakel.